Fråga: Jag har en samlarhobby som ibland kostar lite extra. Nu har en i samma hobbykrets låtit oss andra veta att hon behöver pengar för veterinärkostnader. En trevlig och rar människa. Jag känner inte henne mer än så men vi har alltså samma hobby. Många har gett henne pengar och hon tackar så tydligt att alla märker vem som varit givmild. Jag skäms över att jag inte gjort det!
Saken är att hon vill ha pengarna som donation. Hon har inte nämnt att de skulle vara ett lån.
Jag tycker om djur, har själv en katt och vet mycket väl hur kostsamt det kan bli hos veterinären. Jag utövar gärna välgörenhet men det här är något annat. Damen jobbar och har råd till sin hobby. Veterinärkostnaderna (en hel månadslön enligt henne) kom oväntat men själv skulle jag betala själv avstå från hobbyn och allt annat onödigt tills ekonomin blivit bättre och veterinärkostnaden kan betalas. Jag har försökt ge henne råd istället för pengar, som att diskutera avbetalning med veterinären osv.
Och: talar hon sanning? Jag vet ju inte!
Vad ska jag säga till henne? Önska allt gott? Jag vill vara vänlig och artig men visa att jag inte tycker det här är okej. Jag hoppas det löser sig, jag lider verkligen med husdjuret och skulle vilja hjälpa men pengar ger jag inte. Tänk om hon startar en trend; vem är nästa? Det är alltid någon som behöver pengar! Jag vill inte vara någons bankomat, min ekonomi klarar inte av det.
Den gemensamma hobbyn betyder problem; hon vet vad det vi samlar på kostar om jag skaffar mig något. Det i sin tur betyder att hon inser att jag haft si och så mycket pengar – pengar som jag kunde ha gett till henne men använt själviskt istället…
Det här plågar mig dag och natt och jag vet inte vad jag borde göra och säga. Jag älskar den här hobbyn verkligen, har hållit på i flera år. Nu förstör hon glädjen, jag känner bara skuld och skam. Magdalena, vad gör jag med henne?
Svar: Vad i allsin dar är det för konstig önskan från en självförsörjande person till relativt avlägset bekanta! Att be om, snubblande nära lika med att begära, pengar som man inte avser betala tillbaka är tiggeri och hör inte hemma i ett sådant här sammanhang.
Denna person har lön, har råd med en tydligen ganska kostsam hobby och ett husdjur som kostar henne pengar. Bådadera är hennes fria val. Hon ska verkligen inte tigga pengar till husdjurets behandling, hon kan ta ett lån eller som du föreslår, be om avbetalningsplan hos veterinären. Det låter i mina öron pinsamt och självupptaget att förutsätta att andra ska avstå från något, exempelvis sina hobbies, för att hjälpa henne med vad som till slut också är en sorts lyx, att ha ett husdjur.
Du antyder att det kanske inte är riktigt så som personen beskriver, när du säger att du inte vet om hon talar sanning. Har denna skugga av ett tvivel en rimlig grund borde det få dig att inte ge henne ett öre i present.
Så ge inte några pengar, men var förstående och vänlig – och känn inte minsta aning av skam över att du inte ger bort resultatet av ditt arbete, dvs ger av din lön, till henne. Den som ska skämmas är hon som förväntar sig att hennes vänner ska betala för hennes husdjurs behandling. Det måste ändå vara ett personligt ärende att hantera.
Magdalena Ribbing