Fråga: Jag läste en frågeställning gällande om man kan förvänta sig att få mat som man inte är allergisk mot, när man är bortbjuden. Jag tyckte att svaret var lite konstigt. Som värdinna/värd vill man naturligtvis att alla ska bli nöjda.
Många är de gånger jag varit på middag med människor som håller olika dieter på grund av vikten eller av etiska orsaker. För mig är saken glasklar. Avvikande kost tas hänsyn till, men i första hand när det gäller allergier, jag vill ju inte att mina gäster blir sjuka. Att tänka annorlunda tycker jag är egoistiskt.
Svar: Frågan om specialkost återkommer då och då, och jag vet inte vilken fråga du syftar på. Men mina svar är förstås desamma oavsett hur frågan formuleras: att som gäst kan man inte kräva eller förvänta sig att få just det man vill eller kan äta.
Som gäst ska man meddela allergier och matintolerans redan vid inbjudan. Klarar man inte att äta viss mat måste inbjudaren få veta det från början. Men en gäst som är vegetarian kan inte förvänta sig en vegetarisk middag för samtliga, lika lite som en gäst som inte tål gluten inget kan förvänta sig att rätterna är glutenfria osv. Det är både för stort besvär och för stor risk för en privatinbjudare att garantera specialmat till vissa gäster – sällan är det ”bara” en gäst som inte tål/vill äta det ena eller andra. Specialrätter till flera gäster vid en middag blir omöjligt att tillreda för en privatperson, däremot inte på en restaurang.
Därför ska man som gäst säga vid inbjudan ”tack, så roligt, jag informerar genast om att jag inte tål gluten/är vegetarian/inte äter fläskkött (eller vad det är som man inte kan äta)- men jag tar gärna med mig en egen rätt om det är okej för dig”. Många inbjudare säger då att det inte behövs, men de som är osäkra på om de kan tillreda den specialmat som krävs säger lättat att det får gästen gärna göra för att inte riskera något.
Tyvärr är det ganska många nutida gäster som anser att idén med en bjudning är att de ska få den mat just de vill ha – de menar att det inte är någon bjudning om de måste ta med en egen maträtt. Men det är att missuppfatta bjudningens tanke. Det handlar inte om att gästerna i första hand ska bli mätta på sin meddelade favoritmat, utan om att en samling personer ska få tillfälle att umgås och prata med varandra under trevliga former. Att äta tillsammans är en del av denna gemenskap, men inte det enda eller ens det mest viktiga.
Däremot ska gästerna givetvis aldrig behöva riskera sjukdom eller att må illa av det som bjuds och därför måste de meddela vad de inte tål – och erbjuda sig att ta med en egen rätt.
Magdalena Ribbing