Fråga: I dagens överkonsumerande samhälle tycker jag det är skönt när någon skriver ”gåvor undanbedes” i inbjudningen. Jag brukar respektera det och komma tomhänt. Många insisterar dock med att ändå köpa en blomma eller en flaska vin. Ibland kan det uppstå en lite konstig stämning när man då har dykt upp tomhänt, men man har ju inte begått något fel.
Jag undrar vad etikettreglerna angående detta är. Är det helt fel att ta med sig något och vad bör det i så fall vara? Räknas förbrukningsvaror som gåva? Jag tycker att förbrukningsvaror som vin, blommor etc är okej, men är det per se fel att ta med något när värden uttryckligen sagt att ingenting önskas? Är man oartig gentemot de andra gästerna?
Som värd måste man ju ändå visa uppskattning för presenten, men ska man som värd göra något så att de andra gästerna inte känner sig illa till mods? Jag brukar som gäst bara hålla huvudet högt och tänka att jag gjort rätt som inte tog med mig något, men som sagt, jag skulle ljuga om jag inte sade att det kändes obekvämt ibland.
Svar: Om inbjudaren ber att gästerna inte ska ta med presenter så ska detta respekteras, det är det mest artiga och hyfsade. Vinflaskor och blommor är också presenter. Man kan ha många skäl till att inte vilja ha någon gåbortspresent; det kan vara överfullt i alla ens hyllor och skåp, man kan ha tillräckligt med blommor och vinbuteljer redan, och framförallt kan man vilja att ens gäster inte ska ha det besvär som man själv känner till med att skaffa en lämplig present. Tomhänt är ett bra ord men det har sedan gammalt en viss negativ prägel, och det är kanske den som skrämmer gäster som ombeds avstå från att medföra en present.
Men det är som du skriver vanligt att gästerna ändå tar med något, i en svensk skräck att komma tomhänta. Det kan du ignorera, du ska absolut inte känna dig snål eller obekväm för att du inte gör det.
Den presentmottagande värdpersonen har inte något val utan måste säga ”tack så mycket!” utan att göra någon större affär av den oönskade gåvan. Absolut inte säga något som antyder att presenten ju är oönskad, det är varken hövligt visavi den givande gästen eller artigt mot de tomhänta gästerna. Men mottagaren behöver inte heller visa översvallande tacksamhet som kan bli obekväm att notera för alla som åtlytt önskan om tomhänthet.
Bäst vore att gäster som uppmanats att inte ta med presenter är vuxna nog att respektera en sådan önskan.
Magdalena Ribbing