Fråga: Min dotter är student. Hon har vid några tillfällen konfronterats med att hennes skäggbeprydda manliga studiekamrater i samband med måltider råkar få matdetaljer i skäggväxten.
Hon undrar hur hon ska förhålla sig till det eftersom hon (enligt de utsagor hon förmedlar till sin mamma) inte är nära bekant med dessa lite okoncentrerat förtärande manliga kurskamraterna.
Säga något rakt ut eller låta de unga männen promenera runt med måltidsfragment tills de om aftonen synas av sin familj eller får insikt om det hela i spegeln.
Säg mig den som vet!
Svar: Vänligt och rätt av din dotter – hon kommer att tackas för sin omtänksamhet så snart hennes studiekamrater förstår detta. Hon har två hygglighetsalternativ: att fånga skäggsmularens blick och då snabbt peka mot sin egen haka med ett finger som hon gör en liten borstande gest med, därmed antydandes att ”gör så här, du har matrester i skägget”. Flertalet personer inser vad gesten betyder. Det andra alternativet är att hon tar fram en ren pappersnäsduk och mycket diskret ger den till den stackare som har dillfransar, lössläppta räkor, kanelbullar eller annat i skägget. Att bara låta dessa otillhörigheter vara där de är gör ingen glad, särskilt inte skäggsmularen som när han inser att han har gått omkring med ett litet skafferi i sitt stolta skägg kan gripas av kraftigt obehag.
För några år sedan kom en fråga från en skäggförsedd semmelälskare som undrade hur han skulle få i sig semlorna utan att kladda ner sitt skägg. Ät semlan med hjälp av kniv och gaffel svarade jag, till ett antal kommentatorers förnöjelse, de fick ju en god anledning, ansåg de, att håna mig – äta semla med gaffel! löjliga överklassfasoner! Diskussionen i kommentarsfältet mynnade så småningom ut i att mitt förslag var det enda möjliga i skägglägen. Det går helt enkelt inte att få i sig en semla på annat sätt om man vill undvika kladd i skägget. Alternativet är i så fall att äta semlan i ensamhet och därefter tvätta skägget. Eller hålla sig slätrakad.
Magdalena Ribbing