Fråga: Vi är ett gift par som har fått umgängesbryderier.
Vi har båda gått igenom skilsmässor för många år sedan, dvs vi hade båda ett förflutet innan vi träffades.
Min man har velat ta upp kontakten med en gammal barndomsvän med fru, min man känner dem båda sedan tidigare.
Vi har träffat paret några gånger, jag upplever att umgänget är mycket pressat. Vi har på min mans inrådan nyligen bjudit hem dem på middag och jag inser att jag inte mår bra i deras närvaro.
Så här blir det: jag blir osynlig för dem, dom pratar bara med min man. Framförallt hon sitter och pratar oavbrutet, lågmält och ansträngt, ingen glädje, använder samma ton hela kvällen. Jag försökte komma in i samtalet flera gånger men ingen tar notis om mig, jag märks ej.
Paret sitter och hummar mellan varann som bekräftande när min man pratar och berättar någonting.
Hur ska vi göra? Måste jag fortsätta att bjuda in dessa för mig ointressanta personer, de ger mig ingenting, men min man tycker att dom är okej och lite mysiga.
Vad ska jag göra?
Vad säger Magdalena om rätt och vettigt sätt?
Svar: Det låter riktigt tråkigt – och det får nog till stor del skyllas på din man. Han gillar sina gamla vänner och trivs med dem men gör tydligen ingenting för att få med dig i samtalet. Visserligen har de tre sina gemensamma minnen och referenser men det är ingen ursäkt för att fösa undan dig ur gemenskapen. Du har kommit in senare, och paret känner dig inte ännu. De måste som vuxna människor förstå att de ska lära känna dig genom att prata med dig, och att detta kanhända kräver en viss ansträngning från deras sida. Du har ju försökt få vara med men det har inte lyckats.
Till att börja med kan du tala allvar med din man och säga att du vantrivs med dessa vänner därför att han inte hjälper dig att fungera med dem.
Paret verkar lite socialt bortkommet, liksom möjligen också din man, som inte inser att är man fyra personer i en grupp ska alla vara med i samtalet och umgås tillsammans. Att så som du beskriver utesluta en person ur samtalet är urdåligt beteende.
Om inte din man är villig att försöka ändra på det rådande läget tycker jag att du ska föreslå att han träffar paret någon annan stans än hemma hos er nästa gång, exempelvis hemma hos paret, eller på kafé eller en utställning eller liknande som du då avstår från att följa med till. Du kan ju ha alla möjliga jättebra ursäkter att inte kunna vara med. Så får de tre prata med varandra på sitt sätt. Kanske de så småningom inser att du fattas i sammanhanget. Men det kan också bli så att dessa tre gillar att umgås på sitt vanda sätt utan dig – och det är knappast någon katastrof för dig att avstå från att delta. Man måste inte vara med i precis allt slags socialt umgänge som ens partner har.
(Ni kommentatorer som nu lystet ser en chans att kasta er över mig och hävda att jag motsäger mig själv, eftersom jag ständigt svarar att etablerade par ska bjudas som just par, er svarar jag i förväg: det gäller i synnerhet bjudningar av något mer formell art, inte att träffa två gamla vänner på kafé eller hos dem utan att ens partner som inte trivs med dessa vänner är med).
Magdalena Ribbing