Fråga: Hur gör man vid en ”tyst minut”?
Svar: Tyst minut är ett sätt att genom en kort, ofta gemensam, absolut tystnad och stillhet hedra någons minne, för önskan om fred, för att koncentrera sina tankar på någon, några eller något som ska hjälpa människor framåt. Man kan också hålla en tyst minut ensam. Vanligt är att den sker med andra på en arbetsplats, i en butik, en serviceplats, transportmedel, genom att stanna och stiga av cykeln eller bilen, och helt enkelt stå stilla. Man sitter inte under en tyst minut, om man alls kan stå upp. På sjukhus avstår man från att delta om någon åtgärd pågår.
Den som i ett sammanhang med flera människor närvarande tar initiativet till en tyst minut reser sig, äskar tystnad och säger vad den tysta minuten avser, som ”låt oss hedra minnet av offren för det meningslösa våldet med en tyst minut”. Då reser sig alla närvarande, står stilla och är helt tysta under den stund, minst tjugo sekunder, ibland en hel minut, som denna tystnad brukar vara. En hel minut känns i detta sammanhang alltid längre än de sextio sekunderna och därför brukar minuten förkortas.
Efter detta sätter man sig igen, eller skingras och går. Man ber inte någon bön, inte heller sjunger man. Själva tystnaden skapar samhörigheten. Den som föreslår den tysta minuten avslutar den med en gest som visar att man kan sätta sig igen, eller gå sin väg.
Den tysta minuten är ett begrepp i stora delar av världen och initierades av en brittisk officer år 1940 under andra världskriget, när Tysklands luftvapen under lång tid bombade företrädesvis London i en serie blixtanfall, kallade Blitz. Den gemensamma protesten mot kriget manifesterades genom att alla precis klockan nio varje kväll iakttog en tyst minut för freden.
Magdalena Ribbing