Fråga: I går eftermiddag när jag for hem till Haninge efter ett besök i Stockholm blev jag oerhört störd på bussen. Hemfärden tar ca 30 minuter, bussen var full och under hela resan sitter en kvinna och talar och skrattar så högt i sin mobil att jag inte kan tänka en egen tanke. Det måste ha hörts i hela bussen. Jag förstår inte ett sådant beteende, men vad kan jag som medpassagerare göra? Försöka få ögonkontakt och hyssja med fingret för munnen? Vänligt be henne tala tystare? Ovänligt be henne dämpa sig? Stå ut?
Varför talar en del människor mycket högre i mobilen än vid ett vanligt samtal med en medpassagerare?
Svar: Din fråga blir allt vanligare därför att detta slags elände drabbar allt fler i takt med att självupptagenheten blomstrar ohämmat. Visst ska man kunna prata i sin mobil under en resa med allmänna transportmedel men alla har samma rätt till ljudutrymmet, och alltså ska man inte prata så högt att omgivningen blir besvärad. Du har rätt i att många pratar högre i sin mobil än vid ett samtal med den som sitter/står bredvid – det vekar ibland som om de högpratande tror att de måste höras utan hjälp av mobilen. Förmodligen förstod inte kvinnan ifråga att hon hördes så mycket. Du kunde ha knackat henne lätt på axeln och sagt med vänligt tonfall: ”du kanske inte vet det, men du hörs faktiskt över hela bussen, lite jobbigt för oss andra.” Sannolikt hade hon då dämpat sig.
Den som ska vidta en sådan åtgärd måste mobilisera en hel del kurage, det är pinsamt och kan kännas löjligt att säga till en vuxen människa att uppföra sig som folk. Men säger man ingenting låter man eländet fortgå, och så blir det likadant nästa gång. Ett vänligt påpekande rekommenderas.
Magdalena Ribbing