Fråga: Jag har ett problem som jag delar med många: undervikt, väldigt smal. För smala t.ex modeller är ett elände men vi som lider av det får alltid höra – gärna med ett finger på magen: du skulle verkligen behöva gå upp i vikt! Tänk om jag gjorde detsamma, petade in ett finger på en ”tjock” person och sa: Du skulle VERKLIGEN behöva banta!?!
Det är faktiskt svårare att gå upp i vikt, man har sitt arv + snabb ämnesomsättning oavsett hur mycket/ofta/fett mm man äter + att det är dyrt samt inte bra för tänderna men man måste, annars blir man yr av lågt blodsocker. Givetvis har en del överviktiga problem med ämnesomsättningen men jag/vi säger inte åt dem att banta.
Snygg och smal, jovisst, men jag/vi önskar ha mer kvinnliga former, inte att alla ben sticker ut överallt. Att påpeka folks utseende är fruktansvärt! Man vet aldrig vad som ligger bakom, kan även vara sjukdom, anorexi etc. Vad svarar man?
Svar: Du har otur som möter människor utan takt, empati och uppfostran. Att vara smal är eftersträvansvärt, ett exempel som syns i medierna är den spanska drottningen Letizia som lär ha en storlek mindre än 32 i kläder vilket man måste säga är lika med mager, men som anses så vacker. Hon klär sig alltid i åtsittande plagg som verkligen visar hennes totala brist på kroppsfett.
Givetvis säger du inte till andra att de borde banta, och lika självklart ska du inte behöva lyssna på andras ohövligheter om din kropp. Om någon petar på dig, dra dig ilsnabbt bakåt, och går inte det, fös undan pekarens finger och säg ”du, det är min kropp.”
Om någon säger att du borde gå upp i vikt kan du stirra på personen och med häpen min säga ”jamen jag mår så bra, hur är det med dig?”
Det är otroligt klumpigt av andra att uppmana dig att öka i vikt – de har inte ingenting med detta att göra. Men kanske är de avundsjuka? Kanske måste du vara snäll och förstå deras känslor? Fast även om du gör det kan du huta åt dem litegrann, tycker jag.
Nu väntar jag på kommentatorerna som brukar skriva ”fy Magdalena, det är verkligen inte god etikett att huta åt andra” osv, så er svarar jag i förväg: jo, i vissa lägen, som detta, är det helt rätt.
Magdalena Ribbing