Fråga: För en tid sedan fick jag en mockabryggare i present, men nu råkade det tyvärr vara så att jag redan har flera stycken sådana av varierande storlek. Detta sa jag rakt ut till presentgivaren och föreslog att han antingen kunde ge den till någon annan eller så kanske vi kunde byta den mot något annat.
Byte gick dock inte för sig då han inte hade något kvitto/bytesrätt. Då jag märkte att han blev lite paff inför den uppkomna situationen slutade det hela med att jag sa ”men okej, jag tar och använder den här bryggaren i stället och så kan jag ge bort någon av mina andra i present till någon som behöver en”. Själv behövde han dessvärre ingen bryggare då han nästan aldrig dricker kaffe.
I efterhand har jag förstått att han tog åt sig lite av vad jag sa och tolkade det som att presenten inte ”dög”. Detta är dock inte alls fallet då jag ju knappast själv skulle köpt på mig flera likadana bryggare om jag inte ens gillade dem. Jag har bara en väldigt krass och praktisk syn på det här med presenter – de ska enligt min mening komma till användning. Umberto Eco sa någonstans att ”i libri si rispettano usandoli” (‘böcker respekterar man genom att använda dem’) och jag har precis samma synsätt på fysiska ting i största allmänhet.
Måste erkänna att jag är ganska osäker på hur man ska lösa sådana här presentsituationer då man får något man av en olycklig slump redan råkar ha. Ska man säga som det är eller hålla god min?
Detta är också anledningen till varför jag själv helst av allt ger bort saker som går att äta eller dricka upp. Man vet aldrig vad andra har och inte har respektive behöver eller inte behöver.
Svar: Nej, så som du gjorde gör man inte! Att du har en i din mening praktisk syn på presenter innebär inte att du kan ge dig själv lov att såra en presentgivare. Betänk att den ädle givaren hade planerat en framgångsrik gåva till dig och du säger istället för det förväntade ”tack, så fint” det motsatta: ”behåll den eller ge den till någon annan” – inte ett dugg vänligt.
Du kunde ha sagt så här ”tusen tack, du vet ju att jag gillar kaffe, faktum är att jag redan har en hygglig sådan bryggare men den ger jag till en kompis så använder jag din fina nya istället, det ska bli roligt”.
På det sättet hade du givit givaren chansen att säga ”oj då, jag har kvittot kvar om du vill byta” eller ”jag kan byta den om du vill”.
Eller inte säga något alls om kvittot inte fanns, som i ditt fall.
Så ja, man ska hålla god min. En present är inte framförallt ett tillskott till ens hushåll utan en symbol för en lyckönskan, och en vänlig omtanke. Sådant klagar man inte på när man får del av det.
Magdalena Ribbing