Fråga: Jag har ingen aning om vad jag ska göra och skulle behöva ett gott råd. För några veckor sedan fyllde en vän till mig jämt och vårt kompisgäng som hängt ihop ända sedan gymnasiet firade honom med en fin present. Vi är ganska många och just den här killen har hjälpt många av oss i olika sammanhang (han är en duktig hemmahantverkare och ställer alltid upp när någon behöver hjälp med något hemma) så vi var överens om att han skulle få en fin present. Vi la 1000 kr var så det blev en försvarlig summa. En av oss erbjöd sig att sköta inköpet.
Vi överlämnade gemensamt presenten på hans fest och han blev både väldigt överraskad, lycklig och rörd. Väldigt lyckat alltså!
Men. Det var ett fel på saken vi köpte så den behövde lämnas tillbaka till butiken för återställande. Och då behövdes kvittot. Eftersom jag hjälpte presentmottagaren att köra dit presenten råkade jag se kvittot. Och insåg att med väldigt snabb huvudräkning att presenten bara kostat cirka 60 procent av vad vi samlat in – och även mindre än vad han sagt att den ska kosta. Det han sa var ett helt rimligt pris för den här saken – priset på kvittot verkar vara med en rejäl rabatt.
Han som skötte inköpet har eget företag och är ”duktig” på att förhandla bra priser och drar sig inte för att utnyttja affärskontakter. Det kan mycket väl vara något sådant han har gjort nu. Han som gjorde inköpet har alltså behållit resten av pengarna själv. Jag vägrar tro det, för han har varit med i gänget precis lika länge som vi andra och jag har aldrig trott att han skulle kunna göra så här. Dessutom har han det ganska väl ställt, så jag tror inte det finns något ekonomiskt skäl.
Men vad tusan ska jag göra?
Hoppas Magdalena har något gott råd till mig.
Svar: Usch så trist! Och så förödande för en god gammal vänskap! Det handlar om stöld, inte om något annat.
Jag tycker att du ska ta upp detta med inköparen, i enrum förstås, utan aggressivitet, och fråga om du har missförstått det som kvittot visade. Han får då en chans att säga att han hade fått ner inköpssumman och hade tänkt ge tillbaka det som blev över till er i kompisgänget/ställa till med kalas för er alla/fylla på presenten till jubilaren med det som blev kvar av den insamlade summan. Alltså att rädda ansiktet med en förklaring av något mer eller mindre genomskinligt slag.
Säger han istället bara att det är hans pengar därför att han förhandlade ner priset, så måste du ha något bra att säga, och i så fall att du ser det på ett helt annat sätt, som om han gjort sig en god förtjänst på de pengar som avsetts för er kompis. Säg att du föreslår att han betalar tillbaka till er alla de som blev över, för att inte någon tråkig känsla ska uppstå.
Om du är vänlig och mild i tonfallet kommer det att lösa sig, hoppas jag. Din stjälande vän kommer ändå alltid att ha en fläck på sig i ditt minne, om han inte har en väldigt bra ursäkt för det han gjort.
Och reder ni upp det så är det klokast av dig att ändå försöka lägga det långt bakom dig, om du kan. Säg i så fall ingenting till övriga, förstås.
Men skulle han vägra inse att han stulit era pengar så ska du nog ändå berätta för övriga deltagare i presenten – undantaget jubilaren – vad som hänt. De andra har rätt att få veta att din och deras vän är ohederlig. Om jag räknar rätt har han stulit flera tusen kronor från er och från jubilaren. Det är inte en försumbar summa – hade det handlat om under en hundralapp på den summan så kanske, kanske man kunde översett med det.
Men detta är inte ett enda dugg försvarbart.
Magdalena Ribbing